Träningskläderna börjar bli roliga

Att träna är viktigt för mej, och att springa tycker jag är en av de enklaste och mest uttröttande träningsformerna, vilket gör att den passar mej bra. Allt som går fort och ändå ger bra resultat är min melodi. 

Siri har från förra veckan börjat vara med ute och träna på att just springa, jag vill verkligen att hon ska bli min träningskompis även i motionsspåret. Dessutom vill jag gärna att hon ska få bra muskulatur och röra på sig i lagom mängd. 

Vi har börjat med korta sträckor runt 2 km och tanken är att hon ska få hänga med och köra dessa rundor 1-3 gånger i veckan under vintern nu för att börja lugnt.
Hon har greppat att när vi tar på oss träningskläder, då går hon in i vardagsrummet och lägger sig och tittar med de stora ledsna ögonen, för det betyder ju att hon ska vara ensam medans vi tränar. Men nu när man istället för att låsa dörren och be henne stanna kvar kan rycka ner kopplet och ta med henne så har träningskläderna blivit lite roligare!
Igår satt hon och nästan skakade i bilen av iver när vi kom fram till berget för att gå ut i skogen och springa. Hon var så glad , de första 500 M var mest dra i kopplet och bus, men sen lugnade hon ner sig och sprang på sina kilometer utan några problem. Upplevde faktiskt inte ens att hon var speciellt trött när vi kom i mål heller, tror nog att hon skulle klara en längre sträcka men jag vill spara på henne och ta det väldigt lugnt i början. Jag tänker att det är viktigt att vara lyhörd på hundens allmäntillstånd och hur den verkar efter träningen och under träningen för att lägga sig på rätt nivå.
Jag och Håkan tog en runda till och då fick Siri vänta i bilen. Så totalt för oss blev det strax över 9 km, där av att jag ser så trött ut på bilden.. 😂

Om man är glad måste man ha något i munnen och då kan det också vara svårt att sitta still oavsett om någon ska ta bild och krångla, tar mattes vante den låg bra till.. 😂❤✌